top of page
  • amiras05

Två underbara veckor

Uppdaterat: 15 sep. 2022

Allt bara flyter på här känns det som. En dag i taget. Jag lever som i en annan värld och fast jag ser att saker händer hemma på Åland känns det ändå bara som att mitt liv där har pausats, och det är ju sant om man tänker efter. Vad jag försöker säga är att det känns som att resa i tiden och när man kommer tillbaka till verkligheten så är allt som det var när man åkte. Det är en väldigt frigörande känsla. Därför har jag inte längtat hem ännu. Jag känner mig trygg för att jag vet att det finns så många hemma som stöttar mig och som vill mitt bästa. Så till alla som har visat sin omtanke, på ett eller annat sätt, vill jag säga ett stort tack! För ni har fått mig att tro att jag kan.


Tisdag, 31 aug, blev jag officiellt inskriven i Lycée Saint-Exupéry! Ghania, som är skolans kontaktperson, följde med och presenterade mig för den trevliga personalen på skolan. Vi bestämde att jag skulle studera extra matte, historia-geopolitik och engelska.

Jag mötte några andra elever och blev plötsligt lite nervös, men på ett sånt där inte panik utan förväntansfullt sätt. Och Ghania bombade mig med peppande ord så när jag gick ut därifrån kändes det bra.


Onsdag, 31 aug, fick jag komma med Inês och hennes föräldrar till Cap3000 i Nice. Jag kollade mest runt och köpte bara ett par små saker. Jag gillar egentligen små charmiga butiker bättre än de i shoppingcenter, men det var faktiskt fint där! Inês köpte några byxor och typ tio t-shirts! Hon sa att jag fick låna av henne om jag ville :) Och så åt vi glass.

Det tog ungefär en timme, från oss till Nice, med bil. När man ska köra in på motorvägar här så måste man betala en slant (sista bilden). Jag vet inte om jag bara inte alls är allmänbildad eller varför jag inte ens visste om att detta fanns?


Fredag, 2 sep, var min första skoldag. Jag var så nervös på morgonen att jag i princip fick tvinga i mig frukosten. Men där har vi ju alla varit, eller hur? Ja det har man. Men det var ingenting att oroa sig över för när jag kom dit blev jag visad till mitt klassrum av en trevlig kvinna. Min klass är 1ère 9 och jag tror att det finns tio klasser i min årskurs med uppåt 30 elever i varje. Première motsvarar tvåan på Åland, men jag går ändå med de som är ett år yngre i och med att de börjar skolan när de är 6 år här. Jag satt då i alla fall i detta klassrum i två timmar medan min "prof principal" pratade om saker som jag inte förstod. Men jag fick ett antal papper och mitt schema med mig hem.

Innan vi gick hem gå skulle vi ta skolfoto. Jag fick stå på en stol i mitten av bakersta raden och det var jag väldigt nöjd över! Sen ställde vi oss i kö för att ta porträttfoton. (Background info: jag hade suttit och svettats, i ett klassrum fyllt av 30 personer och med lika många grader utanför, i två timmar. Dessutom fick fotografen mig att "le med tänderna" just den millisekunden han tog en av bilderna) Låt mig bara säga såhär att när jag gick därifrån hade jag en sån där lustig känsla i magen av att den där bilden inte var någon bild som jag stolt skulle dela ut till vänner och familj. Men där har vi ju alla varit, eller hur?

(Bilden på poolen är mitt tappra försök att visa att det regnade när jag kom hem)

På kvällen firade vi Virginies födelsedag med en fin middag.


Lördag, 3 sep, gick jag, Virginie och Eric på en liten promenad till Saint-Raphaël. Vi kollade i butiker och drack iste på en uteservering på torget. Inês mötte upp oss efter och följde med hem till oss. Hennes pappa hade blivit allvarligt sjuk dagen före och skulle behöva stanna på sjukhuset i två veckor efter. Även fast det verkade som att hon tog det bra så försökte jag ändå ge henne lite stöd. Vi låg i min säng och kollade på serien "Lupin" på Netflix i någon timme. Vi höll om varandra hela tiden.


Söndag, 4 sep, gick hela familjen ut på förmiddagen för att promenera i bergen. Jag tittade ut genom fönstret en gång och såg typ tio vildsvin vid vägkanten, det var lite coolt tyckte jag! Virginie hade med sig en bukett blommor som hon lade på sin pappas minnesplats. Och till minne av hans födelsedag åkte vi också senare på dagen och åt på en restaurang just vid havet.


Fredag, 9 sep, bestämde jag mig för att det var dags för nått nytt. Jag hade sparat lite bilder under kvällen och frågat mina vänner om råd. Efter middagen gick jag in i mitt badrum och kom ut en timme senare med en ny frisyr. Jag filmade hela processen och jag är så glad över att jag gjorde det för när jag skummade igenom den efteråt så upptäckte jag att jag omedvetet hade pratat med dig själv ibland. Jag mimade och viskade liksom, lite som pappa brukar göra när han går runt i köket och fixar med nått! Jag lyssnade inte på musik som jag annars alltid brukar göra när jag sminkar mig eller liknande. Det var väldigt meditativt att bara lyssna på sina egna tankar en stund faktiskt!




Söndag, 11 sep, gick jag till Saint-Raphaël. Först till Inês för att äta lunch och sen gick jag till stranden själv för att hon hade en massa läxor och uppsatser och grejer att skriva.

Efter ett par timmar köpte jag ett par bollar glass och gick runt bland bryggorna. Kikade också in i några små butiker innan jag, fylld av sol och energi, strosade hemåt!






Jag kommer prata mer om skolan när jag fått en klarare bild av hur rutinerna är. Men jag kan bara säga kort att alla lärare är väldigt förstående och alla elever är väldigt hjälpsamma. Jag har också redan fått en del vänner och ingen har varit taskig mot mig. Så det är nog ingenting att oroa sig över.


Ta hand om er!

À plus!






163 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

En god jul<3

Kommentare


bottom of page